Turkos djungel

En go och glad farmor ringde mig för några veckor sedan - hon hade sett en landskapströja på hemsidan som skulle passa fint på hennes nästan nya barnbarn. Lite sent ute var hon visst eftersom hon skulle hälsa på honom i Funäsdalen om en vecka. Men kanske skulle hon ha något mer ändå... så efter en guidad tur på bloggen blev det till slut något helt annat... ;-)





Ja, det blir kanske inte alltid som man tänkt sig, men kläderna blev mycket uppskattade har jag hört - och det gör mig härligt glad!! =)

Goa filten

En skön och färgglad filt från mitt lilla lager tog turen via min fina kollega (bland annat från det här inlägget) hela vägen till Skellefteå. Hennes svärmor skulle ge bort den till en liten, liten och jag hoppas att det blev så bra som det var tänkt. =)




Kanske känns den igen från min profilbild på Facebook? Om inte, passa på att gilla du oxå! ;)

pipitoja goes international - part one

En galet rolig beställning - så enkelt, så nytt och... så coolt! =)

Ett par glada mössor färdades för ett par veckor sedan från Hovmantorp till Paris..! I fredags överlämnades de till två fina pojkar som blev härligt lyckliga över sina nya mössor.

Hur gick detta till kan man undra?
Enkelt - med en supergo kollega (som gillar pipitoja) vars dotter är aupair i Paris så blir det så här bra! En påse med mössor fick följa med henne hem för inspiration och efter helgen kom en tokig beställning och reslutatet visas nedan. =)


Känslan är helt obeskrivlig... på riktigt är det helt ofattbart att pipitoja har hittat till... PARIS!! ;D

Limegröna flodisar och födelsedag

Det är inte så lite sorgligt ändå att det sista är uppsytt i denna sköna färgställning. Nu finns den retrogula, orangea, gröna och turkosa kvar, men det är tydligt att denna har varit favoriten hos många.


Beställningen som visas gick via mormor, en av mina fina kollegor på jobbet, till en riktig liten goding som var med i tidningen häromdagen. Hoppas att flodisarna gillas och hänger med en stund! =)


Min egen "liten" fyller år idag - fem stycken - tokigt vad fort det går! Det firas lite stilla med strålande sol, tårta och (enligt honom) alldeles för lite paket. ;-)

Landskap och ubåtar

Fick en beställning på en gammal goding - landskapstyget var ett av de första tyger som hittade hem till mig och visst är det väl underbart, mer retro kan det väl knappast bli? Och det är kanske inte så konstigt heller eftersom det faktiskt är nyproduktion av den gamla 70-talsklassikern. ;-)


Härlig matchning med blå velourisar.


Tvättlapp i alla plagg så klart! ;-)


Och så en skön ubåtströja fick det bli också.


Nu är det några veckor sedan leverans men jag har inget hört så jag håller tummarna för att allt passade och godkändes av liten. =)

Nya tyger!

Nya tyger landade idag och ja, visst blir man lite glad när man ser de härliga djuren? =)


Djuren är ca 2,5 cm i diameter.


Jag hoppas kunna lägga vantarna på en bit tyg med samma motiv men med himmelsblå bakgrund också... Mmmm, jag ser hur det kan bli gosiga filtar och glada tröjor! ;-)

I samma paket fanns också ett nytt stjärntyg, vita stjärnor på gul bakgrund, som blir perfekt till vår- och sommarplagg. Dessvärre misslyckades jag totalt att fånga den gula färgen men nu snurrar tyget runt i tvättmaskinen så bild får komma senare. =)

Från min värld

Den här bloggen föddes med tanken att vara en renodlad syblogg - här ska jag dela med mig av det som händer i pipitojas värld - leveranser, härliga kundmöten, lyckade projekt och naturligtvis en och annan sötnäsa från catwalken. Men min värld och pipitojas värld är ju ändå en och samma och en gång ibland händer det saker som man så gärna vill dela med sig av och det är precis vad jag tänker göra nu... =)

För lite drygt en vecka sedan inträffade en liten händelse som fortfarande får mig att le fånigt av lycka. Jag var hemma med min 4-åring som varit febrig ett par dagar men nu var han äntligen på bättringsvägen. Som fika fram på eftermiddagen bestämde vi oss för att knäcka några nötter som blivit kvar sedan jul. Theo valde en som han höll hårt i en stund medan han åt av dem jag knäckte. Det visade sig snart att just den nöten var en tvillingnöt och jag föreslog att vi skulle leka filipin. Det var ingen självklar lek för Theo, det var något nytt, men efter en grundling genomgång och noga valt pris var reglerna glasklara - den som först säger filipin nästa dag får en godispåse av den andra. Ja, jag måste erkänna att jag kände mig lite taskig. Det här var ju löjligt lätt för mig - för det fanns ju inte en chans att han ens skulle komma ihåg ordet nästa dag..?


Men... Yrvaket och som i en dimma hör jag små tassande steg och hur Theo kryper upp i sängen. När han är ett par centimeter från mitt ansikte säger han högt med triumferande stämma - Filipiiin!! Jag var klarvaken på ett ögonblick och konstaterade snabbt att klockan var halv tre på natten! Skrattet bubblade länge i oss medan vi gosade där i sängen och det tog en lång stund innan vi till slut somnade om. Vinsten, den var han väl värd och jag har lärt mig att aldrig underskatta en 4-åring! ♥